Ännu en riksdagsmotion om gårdsförsäljning av alkohol har lagts. Den här gången är det Cecilia Widegren (M), Ulrika Carlsson (C), Christer Nylander (FP) och Sofia Damm (KD) som motionerar. De har också skrivit en debattartikel som publicerats i flera tidningar, bland annat Borås Tidning.
Skribenterna anser att det går att förena en restriktiv alkoholpolitik med gårdsbutiker där producenter säljer sina alkoholprodukter: ”Vi menar att det är möjligt att förena en restriktiv alkoholpolitik i Sverige med en öppning för små dynamiska gårdsbutiker att sälja sina högkvalitativa produkter under kontrollerade och trygga former. ”
Hur detta skulle vara möjligt utvecklar de inte. Uppenbarligen ser motionärerna en möjlighet som gått utredarna förbi.
Hittills har tre utredningar kommit till samma slutsats: det går inte att tillåta gårdsförsäljning utan att hota monopolet. Så snart vi tillåter försäljning, om än aldrig så lite, utanför monopolet, så är det inte längre något monopol. Det ligger liksom i sakens natur. Vårt monopol är ett undantag som vi har fått för att det gynnar folkhälsan. Luckrar vi upp monopolets ställning så är det ajöss med Systembolaget.
Enligt EU:s konkurrenslagstiftning är det inte heller tillåtet att gynna svenska vinproducenter framför deras europeiska konkurrenter – hur behjärtansvärda skälen än må vara. Ska svenska producenter få sälja sitt vin i egna butiker ska producenter från övriga EU också få göra det. Det betyder att gårdsförsäljning av alkohol är oförenligt inte bara med undantaget, utan även med denna lag.
Det är alltså för att värna om Systembolaget och, i förlängningen, folkhälsan som kampen mot gårdsförsäljning måste fortsätta, inte för att göra livet surt för svenska lantbrukare.