Risk för drinkorexi med energideklarerad alkohol
Innehåll: hembränt. Dock utan energiangivelse. Foto: Janine, Flickr CC BY 2.0.

Risk för drinkorexi med energideklarerad alkohol

Av: Eva Ekeroth

Medvetna konsumenter har kanske funderat över varför inga utförliga innehållsförteckningar finns på alkohol, motsvarande de som finns på andra livsmedel.

Den europeiska organisationen Eurocare har länge stridit för bättre konsumentinformation. Den 1 februari gick de ut med ett pressmeddelande där de kräver att alkoholproducenterna informerar på sina alkoholförpackningar om energivärde (kJ/kcal), fett, andel mättat fett, kolhydrater, socker, protein och salt.

 

Särskilt energiinnehållet tycker många att konsumenterna borde upplysas om eftersom det är relativt högt i alkohol. Övervikt är ett stort folkhälsoproblem och många känner inte till hur mycket energi alkohol faktiskt innehåller. Kanske en och annan skulle dricka mindre om de fick klart för sig hur mycket onödiga kalorier de får i sig genom öl, vin och sprit.

 

Nu har Systembolaget tagit fasta på detta och producerat en informationsvideo som talar om hur mycket energi som finns i olika alkoholdrycker. Det är i och för sig lovvärt och det är rimligt att konsumenterna får veta, men kanske finns det goda skäl att inte fokusera för mycket på kalorierna?

 

Människor som inte vill avstå från att dricka, men är rädda för att gå upp i vikt använder informationen för att räkna ut hur mycket mat de måste avstå från för att kunna dricka så mycket de vill, så kallad drinkorexi. Som Accent skrivit tidigare är det ett fenomen som ökar, åtminstone i USA.

Att dricka alkohol på fastande mage gör att man snabbare blir berusad, berusningen blir kraftigare och belastningen på kroppen ökar. Att äta mindre för att kunna dricka mer är en dålig idé – och inget som bör uppmuntras.

Dela artikeln:
0

Livsfarlig okunskap

Av: Eva Ekeroth

Nyligen rapporterade media att den genomsnittlige pensionären fått det
allt bättre. Det är en konsekvens av att fyrtiotalisterna numera utgör en stor del av pensionärskollektivet. De är den första generationen för vilka det var en självklarhet att även kvinnor förvärvsarbetade. Fyrtiotalisterna har dessutom pension enligt det gamla systemet. I kombination med skatteavdrag för eget pensionssparande och bra pensionsavtal för vissa grupper har det lett till att många har en väldigt bra pension.

Gott om tid och god ekonomi är eftertraktat av de flesta, men det ”goda livet” kan också medföra hälsorisker, för mycket alkohol till exempel.

Att dagligen eller nästan dagligen dricka vin eller öl till middagen är inte hälsosamt, men kan lätt bli en vana. Särskilt för dem som, liksom i Accents reportage ”Semester året om”, flyttar till medelhavsländerna. Vare sig det är för att få pensionen att räcka längre, eller för att njuta av det behagliga klimatet.

 

Att anamma vanan att dricka alkohol dagligen kan dock leda till dålig hälsa. Äldres kroppar har sämre fysiska förutsättningar att hantera alkohol. Att då öka sin alkoholkonsumtion så att den blir högre än tidigare i livet är en usel idé.

Kunskapen om alkoholens risker för äldre måste bli bättre. Det måste bli naturligt för hälsovården att tala om alkohol med alla, och att inse att överkonsumtion av alkohol inte är förbehållet vissa grupper. Även äldre damer kan dricka för mycket. En god hälsa är det som värderas allra högst, särskilt av äldre. Ingen ska behöva dricka sig till alkoholskador på grund av okunskap.

Dela artikeln:
0
0
Var ärliga om gårdsförsäljning!
Hemtillverkning av alkohol i Kenya. Foto Eva Ekeroth

Var ärliga om gårdsförsäljning!

Av: Eva Ekeroth

Så var det dags igen. Alkoholpolitikens never ending story, ”gårdsförsäljning” av alkohol, har dykt upp som gubben i lådan. Efter att ha behandlat en rad motioner i ärendet beslutade Socialutskottet att föreslå Riksdagen att lagen ska ändras så att gårdsförsäljning ska kunna tillåtas. I går röstade Riksdagen om saken och uppmanar nu isin tur regeringen att verka för att tillåta gårdsförsäljning under förutsättning att Systembolaget kan ha kvar sitt monopol på detaljhandel. I den bisatsen ligger själva stötestenen.

 

Monopol betyder ensamrätt. Av definitionen framgår tydligt att det inte kan finnas fler som säljer alkohol än den som innehar monopolet. Då är det nämligen inget monopol längre.

Genom att övertyga EU om att Systembolaget existerar av folkhälsoskäl, och att det inte diskriminerar produkter från andra EU-länder, har Sverige fått ett undantag från regeln om fri handel vad gäller alkohol.

Vore det inte ärligare att istället föreslå det motionärerna egentligen vill: avskaffa monopolet?

Om svenska producenter tillåts att sälja sina produkter medan utländska producenter inte har samma möjlighet så blir de sistnämnda förstås diskriminerade. Det förstår nog politiker också, men en del vill inte låtsas om det. Det är ju val i år och vem unnar inte små vingårdar på den svenska landsbygden att sälja några flaskor av sitt egenproducerade vin till besökare?

Vore det möjligt skulle antagligen knappt IOGT-NTO protestera. Men två statliga utredningar har visat att det inte går utan att monopolet hotas.

 

I stället för att acceptera resultatet ska man nu alltså tillsätta ytterligare en utredning. Vore det inte ärligare om motionärerna istället föreslog det de egentligen vill: att avskaffa monopolet? Eller kan det vara så att beslutet beror på att det är valår? Ingen vinner val på att föreslå ett avskaffande av Systembolaget. Inte ens bland små mikrobryggerier eller vingårdar är det en populär tanke. Producenter som får in sina produkter i Systembolagets sortiment får ju en distributionskanal som ligger ljusår från vad de kan klara själva.

Om det är så illa att skattebetalarnas pengar används till en utredning för att den ger partier möjlighet att locka med gårdsförsäljning i valrörelsen, så är det inte mindre än en skandal.

Gårdsförsäljning däremot låter trevligt, och landsbygden behöver förstås arbetstillfällen, även om de flesta små producenter är mikrobryggerier i storstaden.

Om det är så illa att skattebetalarnas pengar används till en utredning, som rimligen kommer att leda till samma resultat som de tidigare, för att den ger partier möjlighet att locka med gårdsförsäljning i valrörelsen, så är det inte mindre än en skandal.

 

 

 

Dela artikeln:
0
0
Ljuspunkter som ger hopp
Foto: Frank Morales R Flickr/CC BY-SA 2.0

Ljuspunkter som ger hopp

Av: Eva Ekeroth

I nyheterna som publicerats på accentmagasin.se i år har vi rapporterat om att finländare nu kan köpa starköl i livsmedelsbutiker, att cannabisaktier stiger i värde eftersom svenska investerare satsar på att Kanada kommer att legalisera drogen, och att Surahammar kommun får nej av Länsstyrelsen när de vill förbjuda alkoholkonsumtion på offentliga platser.

I Danmark är det sedan årsskiftet lagligt att odla cannabis för medicinskt bruk. Tomatodlare ställer om till cannabisodling och ser framför sig att Odense ska bli ”cannabishuvudstad”.

I Sverige hotas monopolet, till och från, av förslag på att låta producenter sälja alkohol direkt till besökare, av näthandlare som försöker efterlikna butiker och av lycksökare som marknadsför alkohol i oreglerade former; fryst som glass eller torkad till pulver.

Den estniska regeringen har infört en rad restriktioner och lyckats minska alkoholskadorna, både Grönland, Irland och Litauen har infört restriktioner för alkohol.

För oss som tror att det är bra om beroendeframkallande preparat inte är allt för tillgängliga, och helst inte alls kopplade till privata vinstintressen, känns det stundtals tröstlöst.

Men det finns ljuspunkter. Den estniska regeringen har infört en rad restriktioner och lyckats minska alkoholskadorna, både Grönland, Irland och Litauen har infört restriktioner för alkohol. I Skottland blir minimipriser verklighet efter många års kamp och nu kommer ett svenskt förslag på förbud mot kommersiell annonsering för alkoholdrycker på sociala medier.

 

Låt oss hoppas att det fortsätter i den riktningen. Kanske kan vi då komma ett steg närmare en global alkoholkonvention. Om en sådan kan få samma drastiska effekt som tobakskonventionen fått skulle mycket vara vunnet.

Dela artikeln:
0
0
Nykter graviditet ingen uppoffring
Foto: Antonio Thomás Koenigkam Oliveira Flickr CC-BY 2.0.

Nykter graviditet ingen uppoffring

Av: Eva Ekeroth

När man blir gravid förlorar man en del av sin integritet. Plötsligt har såväl experter som lekmän synpunkter på hur man lever och kommer med goda råd om allt möjligt. Mot slutet tar sig en del till och med friheten att klappa på ens mage – åtminstone före #metoo.

De flesta råd ges i all välmening, men som vuxen kan man givetvis ändå känna sig kränkt. Ett av råden är att avstå från alkohol. Det ifrågasätts av Agnes Wold och Cecilia Chrapowska i en bok till blivande föräldrar.

 

Eftersom det inte finns belägg för att barnet skadas av 5–6 glas i veckan så anser de att man inte ska skuldbelägga kvinnor som väljer att inte avstå helt. Det är behjärtansvärt. Skuldkänslor är ingen bristvara hos föräldrar, men problemet med att säga att ”ett glas vin ibland” är okej är att det inte är något exakt mått.

Faktum är att det är precis så som många beskriver sin konsumtion. Och då menar de inte bokstavligen ett glas. Det som avses är att dricka måttligt. Därför blir det så lurigt med budskapet att ett glas är okej. Särskilt som vi inte ens har någon gemensam definition på storleken på ett glas.

 

Vi vet inte heller var gränsen går för påverkan på barnet. Antagligen existerar ingen gräns, åtminstone inte en som är densamma för alla, vid alla tidpunkter under graviditeten och under alla omständigheter. Att låta bli att dricka i nio månader är ingen stor uppoffring för blivande föräldrar. Det är ett bra tillfälle att testa för- och nackdelar med att vara nykter. Den erfarenheten kan man ha nytta av längre fram. Med barn som ska skjutsas hit och dit, eller tonåringar som ska hämtas från sena fester kan föräldrar inte heller dricka när som helst. Lika bra att börja förbereda sig.

 

Dela artikeln:
0
0
Den farliga tystnaden
Foto: Kelsey/Flickr_CC_BY_2.0

Den farliga tystnaden

Av: Eva Ekeroth

I efterdyningarna av Me too-kampanjen har Martin Timell polisanmälts för den numera berömda händelsen i badtunnan. Det är förstås bra, men det hade varit bättre om det skett när det hände. Alla vi som ser och ändå håller tyst är en del av brottet.

Jag fråntar inte Martin Timell ansvaret. Vuxna människor har fullt ansvar för sina handlingar, men ingen skulle komma på tanken att våldta en kollega inför sina arbetskamrater om han inte trodde sig komma undan med det. Ingen går heller från att alltid ha varit jämställd, och behandlat sina kollegor med respekt, till att plötsligt köra handen innanför trosorna på en av dem. Inte ens om han var full.

 

Gränsöverskridande beteende börjar med mindre förseelser som råa skämt och kommentarer. Om ingen markerar utan skrattar med, går undan eller håller tyst är det en uppmuntran. Så småningom blir skämten grövre och går över i kommentarer om utseendet och tafsande. Sannolikt sker det utan närvarande vittnen till en början, men tystnaden blir en bekräftelse på att beteendet är okej. När det sedan sker inför andra är det främst en maktdemonstration: ”Så här kan jag göra – och komma undan med det. Det kan inte ni.”

 

Tillfället gör tjuven. Alla blir inte tjuvar för att de har tillfälle, men långsam tillvänjning, hos både tjuv och omgivning, kan leda till större brott än om reaktionen hade varit en annan från början. Det tar inte ansvaret från tjuven, men om någon sagt ifrån kunde det kanske ha lett till att ett och annat framtida offer sluppit bli utsatt.

Ingen borde behöva brottas med frågan hur de ska tackla sina arbetskamraters oacceptabla, eller till och med olagliga, beteende. Det är inte åskådarna som försatt sig i situationen, och det är obehagligt och kan vara förenat med risker att agera. Ändå måste vi våga. Hur ska vi annars få stopp på övergreppen? Att hålla tyst är inte olagligt, men det är omoraliskt.

 

Läs gärna: Ulrica Ambjörns blogg, som bekräftar att övergrepp på kvinnor sker överallt, hela tiden och drabbar oss alla, och förbundsordförandens krönika ”Män måste våga prata med varandra”. #metoo

Dela artikeln:
0
0
Låt narkotikadebatten bli saklig
Foto: Brent Newhall/Flickr CC BY 2.0

Låt narkotikadebatten bli saklig

Av: Eva Ekeroth

För en tid sedan krävde elva personer i ett upprop att alla som riskerar att bli vittne till en överdos ska få tillgång till Naloxon; en medicin som kan rädda livet på den som tagit en överdos.

Uppropet i sig är inte sensationellt, alla vill rädda liv, det märkvärdiga är vilka som undertecknat det. Där finns personer från organisationer som traditionellt anses stå på motsatta sidor i narkotikadebatten. I den här frågan är man eniga och då gör man gemensam sak. Det är ett utmärkt initiativ – men är det inte så det alltid borde vara?

 

Alla som är engagerade i narkotikapolitik vill undvika att människor fastnar i beroende, blir sjuka eller dör av droger. Däremot finns det många olika åsikter om hur vi ska nå dit.

Några få sätter individens frihet så högt att de tycker att alla ska få använda vad de vill, i vilken utsträckning de vill. Den andra ytterligheten är de som vill spärra in, eller till och med döda (Duterte på Filippinerna) människor som använder narkotika.

 

Ingen av dessa ståndpunkter förekommer i den seriösa narkotikapolitiska debatten i Sverige. Trots det bidrar många, kanske de flesta av oss, till att försöka peta in ”motståndarna” i ett av de två extrema hörnen.

Hur vore det om vi kunde sluta med det och dessutom sluta låsa oss fast i ideologiska övertygelser, så att vi i stället kan ta till oss nya rön och kanske till och med byta ståndpunkt?

I dag är den narkotikapolitiska debatten så starkt färgad av ideologi att det är svårt att lita på något man läser eller hör – inte ens forskningen går fri. Det är olyckligt och för inte utvecklingen framåt.

Dela artikeln:
0
0
Mathem visar vägen
Foto: Pressbild

Mathem visar vägen

Av: Eva Ekeroth

Pengar är ett starkt incitament för kreativitet. Möjligheten att tjäna pengar gör uppfinningsrikedomen stor när det gäller att hitta kryphål i lagstiftningen som syftar till att hålla vinstintressen borta från alkoholförsäljningen. Nu har Mathem och Winefinder hittat ett nytt sätt att runda monopolet. Och det lär inte vara det sista. Görs inget ordentligt åt lagstiftningen kommer många fler att följa.

I den nya tjänsten erbjuderMathem att köra hem vin som kunderna köper från internetvinhandeln Winefinder. På så sätt kan kunderna få hem vin tillsammans med matkassen. Då det inte är Mathem utan Winefinder som säljer vinet, medan Mathem bara är transportör, är upplägget helt lagligt. Det är inte Winefinder som anlitar Mathems tjänster, tvärtom är det Mathem som transportör som kopplar sina kunder till Winefinder.

 

Det förslag som regeringens utredare har lagt fram kommer inte att försvåra internetförsäljningen. Det visar Mathems upplägg tydligt. Även om lagen ändras i enlighet med utredarens förslag så kommer upplägget fortfarande att vara lagligt.

 

I Norge är inte internethandel någon stor fråga. Även i Norge kan kunder beställa alkohol från länder, men där är det förbjudet att marknadsföra alkoholförsäljningen. Dessutom måste transportföretagen godkännas för att få köra ut alkohol.

Det är svårt att förstå varför inte Sverige skulle kunna kopiera Norges fungerande koncept rakt av, och helt obegripligt att utredningen inte föreslår ett främjandeförbud. IOGT-NTO:s förbundsjurist Annika Myhre säger till Accent att ”det känns som om det fattas en sida i förslaget”.

I samma artikel säger Lina Glans, sakkunnig hos folkhälsominister Gabriel Wikström att utredningen bara gäller själva transporten och att ett främjandeförbud kommer att hanteras i ett senare skede. Det är bara att hoppas att hon har rätt. Annars behöver faktiskt inte regeringen lägga någon möda på att ändra lagen alls. Den kommer ändå inte att ha någon effekt.

Dela artikeln:
0
0
Täpp till kryphålen!
Foto: Barta IV/Flickr/CC BY 2.0

Täpp till kryphålen!

Av: Eva Ekeroth

En ny uppstickare har retat upp Nätvinhandlarna, folkhälsoministern och IOGT-NTO. Via en webbplats säljer ett danskregistrerat företag (som dock ägs av en svensk) alkohol och erbjuder leverans hem till dörren hos Malmöbor. Leveransen sker inom ett par timmar efter beställning på fredags- och lördagskvällar. Alkoholen forslas från Köpenhamn.

Nu har Nätvinhandlarnas branschorganisation valt att polisanmäla företaget vars verksamhet de bedömer vara både ”oseriös och olaglig”. Det sistnämnda grundar de på att företaget transporterar alkoholen med egen bil, medan lagen säger att transport ska ske av oberoende mellanhand – vad det nu innebär.

 

Folkhälsoministern uppges ”rasa” i Aftonbladet. Men ministern borde vara särskilt förvånad. Är lagstiftningen otydlig kommer det alltid att finnas de som försöker hitta kryphål för att kunna tjäna en hacka – och i alkoholbranschen finns massor av pengar att tjäna.

Folkhälsoministern sätter stor tilltro ett nytt lagförslag som är ute på remiss. En ny lag behövs. IOGT-NTO:s polisanmälan av tio nätvinhandlare 2011 visade hur svårtolkad lagen är. Efter flera års väntan ledde polisanmälan till att en företagare blev fälld och nio friade. Även för jurister krävdes mycket utredande för att avgöra om verksamheterna var lagliga eller olagliga. För en lekman är det fullständigt obegripligt.

 

Det är bra att vinhandlarna polisanmäler och att IOGT-NTO protesterar, men att moralisera över den som utnyttjar kryphålen i lagen leder ingenstans. Grundproblemet är den otydliga lagstiftningen.

Och hur mycket Gabriel Wikström än hoppas så kommer den nya lagen inte att lösa problemet. Lagen kommer visserligen att stoppa den aktuella verksamheten i sin nuvarande form, eftersom förslaget kräver att köparen anlitar transportör och företaget alltså inte kan köra alkoholen i egna bilar.

Det kommer att öka leveranstiderna och göra det svårare att ringa efter en flaska till när de första är urdruckna. Men bortsett från det blir det ingen större skillnad. Om alkoholen kommer med företagets bil eller Bring eller Schenker har knappast någon betydelse för kunden. Redan i dag finns nätvinhandlare som inte har avtal med en speciell transportör utan i stället länkar till en rad transportföretag och kunden väljer själv vilket man ska anlita.

 

Monopolet är sannolikt det viktigaste instrumentet vi har för att hålla alkoholskadorna nere. Då måste alla former av utmaningar mot monopolet stoppas. Det är pinsamt att rättsväsendet ska behöva ägna sig åt hårklyverier för att lista ut om ett brott begåtts. Och särskilt rättssäkert är det inte för aktörer att inte vara helt säkra på att deras verksamhet är laglig.  Nu är det dags för politiken att ta ansvar och hög tid att täppa till kryphålen med en tydlig lagstiftning!

Dela artikeln:
0
0