Loreen gav galet besöksrekord

Av: Pierre Andersson

Tänk vad en enkel notis med rätt rubrik och hög aktualitet kan göra. Söndagar är normalt den långsammaste dagen på accentmagasin.se – inte så konstigt med tanke på att vi sällan publicerar något då.

Notisen om att Loreen tackade nej till bubblet på melodifestivalens efterfest spred sig långt utanför vår vanliga läsekrets. Under en normal vecka brukar vi ha strax under 2000 unika besökare, vårt tidigare rekord för en enskild dag sattes i november (i samband med att IOGT-NTO polisanmälde vinklubbarna) och låg på 792 unika besökare.

I går hade sajten 6 467 unika besökare.

Värt att notera är att av de ca 6 500 besöken kom närmare 5 500 från Facebook. Strax efter att vi lagt ut länken på Accents Facebooksida började folk dela den. Och de som läste delade vidare… Statistiken från Facebook släpar efter med ett par dagar, men enligt tjänsten Summify har länken delats minst 350 gånger på Facebook.

En annan sak som är värd att lägga märke till är att 53 procent av besöken gjordes från mobila enheter! (iPhone var absolut vanligast med 2 426 besök, iPad tvåa med 254 besök och så Samsung Galaxy S II med 149 besök som trea.)

Vi får väl se om besöksrekordet får några effekter på längre sikt. När vi har haft spikar i statistiken tidigare kan vi tydligt se i besöksstatistiken att några av de som då hittar till oss verkar stanna kvar och bli återkommande besökare. Förhoppningsvis blir det så nu också.

Tre givna slutsatser:

  • Via sociala medier kan vi nå helt nya läsargrupper och få stor spridning på vårt material. Ingen nyhet kanske, men det här bekräftar verkligen att vi är på rätt väg.
  • När vi bygger om sajten nästa gång (vilket ser ut att bli under året) måste vi göra det med mobilläsarna i åtanke. (En normal vecka är det femton procent som läser sajten via mobila enheter, men det ökar snabbt. För ett år sedan var det fem procent.)
  • Vi kanske borde skriva om schlager oftare…

(PS. Det är inte över. Hittills idag har vi haft 2 243 unika besökare och Loreenartikeln har nu visats 8 885 gånger totalt.)

Dela artikeln:
0
  • http://about.me/henryohlsson Henry Ohlsson

    Ett litet scoop: Irland ställer upp med alkoholvägrarna Jedward i år igen;)

  • Pierre Andersson

    :-D

På plats i Atlanta
Robin Meade rundar av HLN:s "Morning Express" i CNN-huset i Atlanta. Foto: Pierre Andersson

På plats i Atlanta

Av: Pierre Andersson

Efter en resa som bland annat omfattade en fyra timmar lång försening på O’Hare är jag framme i Atlanta. I morgon börjar Nicar 2015 – en konferens som får fantastiska lovord från andra svenska journalister som varit på den. Tanken är förstås att Accent i framtiden ska bli ännu vassare på granskande journalistik, kunna hantera stora mängder data och presentera resultaten på ett snyggt och pedagogiskt sätt. Ska bli galet intressant – en stor del av konferensen är hands on-pass och fokus ligger verkligen på att plocka upp verktyg man kan använda i vardagen.

Konferensen är dock mest ett stopp på vägen – det slumpade sig så att jag kunde ta den på väg till mitt egentliga resmål och extrakostnaden blev därmed liten. Nästa vecka åker jag till Denver, Colorado, för att titta närmare på vad som hänt sedan de legaliserade marijuana för lite över ett år sedan. Resultatet får ni läsa först i juni, men det kanske kan bli en och annan bloggpost på den här platsen redan nu.

När Kristina Sperkova hörde att jag skulle till USA berättade hon också att IOGT International arrangerar ett sidoevent om alkohol och våld i nära relationer i samband med CSW59 i FN-skrapan. Egentligen ett par dagar efter min planerade hemfärd, men när jag lyckades boka ett par intervjuer om cannabisfrågan också i New York och Washington blev det läge att hänga kvar även till CSW.

Har förresten hunnit med ett studiebesök på CNN:s huvudkontor här i Atlanta. Kontrollrum, nyhetsrummet (tre skift med omkring 80 journalister i varje, bemanning dygnet runt) och studion där Robin Meade just höll på att avsluta Morning Express på CNN:s systerkanal HLN. Kul!

Dela artikeln:
0
1

Vilka ord är viktigast för IOGT-NTO?

Av: Pierre Andersson

Just nu pågår en remissrunda för IOGT-NTO:s strategi för 2016-2021, ett dokument som ska behandlas på sommarens kongress i Lund.

Jag roade mig med att göra en enkel textaanalys av dokumentet. Om man rensar bort våra vanliga småord (och, att, för som, en, i, på, ett och så vidare) hamnar de här orden i topp:

  • IOGT-NTO (52)
  • medlemmar (21)
  • verksamhet (21)
  • engagemang (15)
  • nyktrare (10)
  • samhälle (10)
  • människor (8)
  • många (8)
  • roll (8)
  • uppdrag (8)
  • alkohol (7)
  • alkoholnormen (7)
  • måste (7)
  • organisation (7)
  • resurser (7)

Enkel övning mest för skojs skull. Men ändå ett resultat som beskriver IOGT-NTO hyfsat väl, inte sant? Eller saknar du något ord?

Hela listan ser du här:

Dela artikeln:
0
0
Därför tror jag att du har fel om knarket, sir Richard Branson
Richard Branson. Foto: Pierre Andersson

Därför tror jag att du har fel om knarket, sir Richard Branson

Av: Pierre Andersson

Plötsligt står han där i hotellkorridoren. Sir Richard Branson, hyllad affärsman, superentreprenör och investerare. Och ledamot i något som kallas Global Commission on Drugs (GCD) – en samling expresidenter och andra höjdare som tycker att kriget mot narkotikan är misslyckat och att vi måste testa något annat.

Han är i Sverige på en turné som syftar till en ny narkotikapolitik. Seminariet arrangeras av Svenska Brukareföreningen, en organisation som stöder narkotikaanvändare. Innan Branson ska upp på scenen är tid avsatt till media och det visar sig till min förvåning att jag tillsammans med SVT:s Uppdrag Granskning blir erbjuden en intervju. Jag får åtta minuter. Helt oplanerat, min plan var att sitta i publiken och lyssna. Men så här gick det:

 

Hej, berätta varför du är här.

– Som du vet sitter jag med i Global Commission on Drugs. Vi har studerat kriget mot narkotikan och menar att det är ett stort misslyckande. Om ett av mina företag hade misslyckats så hade jag stängt ner det omedelbart. Vi försöker få regeringar att ändra angreppssätt och behandla narkotika som ett hälsoproblem och inte ett kriminellt problem. Det här är nog inte det bäst valda tillfället att lobba mot politiker i Sverige, men vi kan inte välja, säger han och skrattar till.

Betyder det att ni vill se en legalisering av narkotika?

– GCD ber regeringar att experimentera med olika åtgärder. Vi välkomnar stater som dekriminaliserar, som inför medicinsk marijuana, som slutar straffa narkomaner och hjälper dem istället, som inför sprutbyte. Alla de här experimenten gör att vi till slut kan hitta de bästa lösningarna. Jag tror att de flesta i kommissionen tycker att en reglering av narkotikan snarare än att låta den undre världen sälja den är ett bättre alternativ än dagens situation.

Du säger reglering, det betyder att legalisera narkotika ungefär som alkoholen är nu?

– Ja, alltså så länge du reglerar … Jag menar titta på cigaretter, där kommer lagstiftarna nu fram med alla möjliga sätt att få folk att röka mindre.

Men då måste jag fråga, väldigt mycket av regleringen av tobak handlar ju om att minska tillgången till den. Att gå från förbud av narkotika till en reglerad marknad skulle ju snarare öka tillgången massivt?

– Nej. Om någon vill ha tag på narkotika idag kan de få det. Låt mig bara ge dig ett exempel, Portugal dekriminaliserade all narkotika 13 år sedan. Inte en människa i fängelse. För 13 år sedan dog hundratals i Portugal av heroin, förra året var det 10. I Sverige är siffrorna betydligt högre och ökar hela tiden. Genom sprutbyten, genom att hjälpa folk med heroinberoende har de i stort sett fått bort problemen med heroin. Staten förser nu också folk med metadon vilket gör att den illegala marknaden för heroin har försvunnit. Folk behöver inte göra inbrott längre för att få ihop pengar till droger.

Men de har också satsat mycket större resurser på vård och behandling?

– Jo, men det kostar dem betydligt mindre än fängelse. Det är bara en tredjedel av priset. Och de sparar pengar på minskad brottslighet.

Okej, dekriminalisering är en sak. Men du har ju nyss också uttalat dig positivt kring legalisering?

– Jag tror att när det gäller marijuana… Vi får se hur det går i Colorado och Washington och sen kan vi bedöma. Låt oss testa vad som helst utom den nuvarande politiken.

 

Sedan är vår tid slut. På scenen, i en diskussion där motståndet mot legalisering utgjordes av Ali Reunanen, vice ordförande i Kriminellas Revansch i Samhället och en ganska dåligt förberedd David Lega, kommunalråd i Göteborg och andre vice ordförande i Kristdemokraterna, fortsätter Richard Branson att föra fram exemplet Portugal:

– Fakta är väldigt tydliga. Dödstalen har minskat dramatiskt liksom antalen människor som använder heroin. Jag kan inte förstå varför någon vill säga nej till något som faktiskt fungerar.

 

Problemet är att fakta från Portugal inte bara pekar i en riktning. Det finns två jämförbara undersökningar när det gäller narkotika i Portugal, en gjord i samband med avkriminaliseringen 2001 och en 2007. (En tredje gjordes 2012 men har av någon anledning inte gjorts tillgänglig ännu).

Mellan 2001 och 2007 ökade andelen människor som använt narkotika från 7,8 procent till 12 procent. Cannabis stod för den stora delen, men även när det gäller heroin ses en ökning (från 0,7 till 1,1 procent av befolkningen). Det verkar med andra ord inte vara sant att Portugal ”i stort sett fått bort problemen med heroin”. (Källa: EMCDDA)

Tittar man på skolundersökningar har andelen 15-åringar som testat cannabis fördubblats i Portugal mellan 1999 och 2011 – från åtta till sexton procent. I Sverige låg motsvarande siffra 2011 på nio procent och har minskat sedan dess.

 

Men Portugal rapporterar ju en minskning när det gäller narkotikarelaterade dödsfall? Att jämföra siffror mellan länder är för det första vanskligt – skillnaderna i rapportsystem är alldeles för stora för att det ska vara meningsfullt – men det kan ändå vara vettigt att jämföra trender. Och då är Portugal på väg ner och Sverige på väg upp. Eller?

Nja. Det finns två källor till de här siffrorna i Portugal, en som bygger på narkotikatester vid obduktioner (INML) och en som bygger på vad läkarna skriver i dödsattesten (INE). Som du ser nedan visar den ena en kraftig minskning från knappt 80 fall 2001 till omkring 20 sju år senare. Tittar man däremot på den andra ser vi en ökning från omkring 310 fall till 340.

Skärmklipp 2014-12-04 20.21.59

Men säg för argumentationens skull att INE-kurvan är mest sann. Är detta då ett bevis för att avkriminalisering fungerar? Nja igen. Richard Bransons argument verkar främst vara tagna från Glenn Greenwalds rapport (utgiven av Cato Institute, 2009). Frågar man mannen bakom Portugals politik, João Goulão, så köper han inte Greewalds slutsatser:

– De goda resultaten beror på hela paketet med utökad vård och prevention. Det finns inget orsakssamband mellan avkriminalisering och minskade problem, sade João Goulão i en intervju med tidningen Narkotikafrågan, också publicerad i Accent 2011.

 

Alex Stevens, kriminolog och expert på narkotikapolitik kom för ett par år sedan fram till samma sak:

”Det är svårt att etablera en kausal länk mellan avkriminaliseringen 2001 och de här resultaten. Ändringen av politiken innebar inte bara en kriminalisering av narkotikainnehav under tio dagsdoser, den innehöll också en stor utbyggnad av behandling, inklusive metadonbehandling. Detta hände dessutom parallellt med att den portugisiska välfärdsstaten, med bland annat garanterad minimiinkomst, byggdes ut.”

En annan som inte alls köper Greenwalds och Bransons slutsatser om Portugal är portugisen Pinto Coelho. Läs gärna hans analys här.

 

Inte mycket stöd i Richard Bransons paradexempel Portugal för just avkriminalisering med andra ord. Än mindre för legalisering. Däremot för en massivt ökad tillgång till vård och behandling och ett fungerande välfärdssamhälle.

En sak till: Det här med att tillgängligheten inte skulle öka i och med en legalisering. Richard Branson verkar mena att det inte skulle bli någon skillnad på hur det är idag ”för alla kan få tag på narkotika om de vill”.

En legalisering av narkotika – även i dess mest reglerade form med höga skatter, försäljning på Systembolaget och reklamförbud etc – skulle innebära en grundläggande förändring: Att köpa knark skulle inte längre vara konstigare än att gå på Ica eller den där flaskan vin till fredagskvällen. Tröskeln sänks drastiskt. Plötsligt finns välkända – och socialt accepterade – inköpsställen i varje hörn av landet. Om det inte är att öka tillgängligheten vet jag inte vad som är det.

Sade jag förresten att Richard Branson själv gärna skulle investera i den framväxande marijuanaindustrin?

 

Dela artikeln:
0
0

DN tipsar om alkoholfritt

Av: Pierre Andersson

DN publicerar idag ett stort test av juldrycker. Överst i listan hittar vi tre alkoholfria alternativ, testade med samma entusiasm som de övriga dryckerna. Bra där DN, jag vet inte hur många gånger jag sett tester av det här slaget inte innehåller en enda alkoholfri dryck.

(Det är också uppfriskande att det är Sanna Blomquist som står för testet, just dryckesavdelningarna i dagspress och annan media har ju länge varit en fantastiskt gubbig värld.)

Dela artikeln:
0
0

Fel korsordslösning i senaste Accent

Av: Pierre Andersson

Pust, alltid blir det något fel. I Accent 8/14 som kommer ut i dagarna har vi publicerat fel korsordslösning. Istället för lösningen till Accent 6/14 har vi publicerat den från samma nummer förra året.

Jag ber om ursäkt för detta.

Den korrekta lösningen ser du nedan (och i nästa nummer):

Skärmklipp 2014-11-14 13.33.25

Dela artikeln:
0
0

Serial – bästa podden ever

Av: Pierre Andersson

Om du inte har lyssnat på podden Serial (gjord av människorna bakom populära This American Life) så måste du göra det. Måste.

Formatet är nytt i poddvärlden, åtminstone har inte jag sett det någon annanstans: En lång story, berättad i ett nytt avsnitt varje vecka. Varje avsnitt är mellan 30 och 55 minuter, hittills har åtta av dem publicerats:

”Serial is a new podcast from the creators of This American Life, hosted by Sarah Koenig. Serial will follow one story – a true story – over the course of a whole season. We’ll follow the plot and characters wherever they take us and we won’t know what happens at the end of the story until we get there, not long before you get there with us.” 

Berättelsen handlar om Adnan Syed, en ung man som dömts till livstids fängelse för mordet på Hae Min Lee, Adnans flickvän. Han dömdes efter att ett vittne – en kompis – trätt fram och berättat att han var med och grävde ner kroppen. Kompisen slapp straff som belöning för vittnesmålet.

Poddserien visar dock att det finns stora luckor i fallet. Är Adnan skyldig eller inte? Reportern och producenten Sarah Koenig vet inte själv och historien utvecklas i takt med att den sänds.

Otroligt välgjort och spännande. Och jag gillar verkligen Sarah Koenigs tonläge, hennes eftertänksamhet. Och den väl tilltagna tiden som låter henne följa varje tråd, lysa upp alla hörn. Lyssna!

Som av en händelse har Accents digitalredaktör Nathalie varit på poddradiokurs i dag och är peppad. Vad skulle du vilja höra i poddväg från Accent?

Dela artikeln:
0
0

Farliga myter om legalisering

Av: Pierre Andersson

Den som följer nyheter och diskussioner efter legaliseringen av marijuana i Colorado för snart ett år sedan får lätt intrycket att allt är frid och fröjd.

Under våren och sommaren har väl ansedda medier som Washington Post publicerat nyheter som talar om att bruket av marijuana bland unga är på väg ner i USA och att brottsligheten i Colorados huvudstad Denver har minskat sedan legaliseringen.

Problemet är bara att inget av det är sant. Det enda sättet att komma fram till dessa slutsatser är att behandla de fakta som finns mycket selektivt.

Tittar man närmare på den stora drogvaneundersökning som presenterades i USA nyligen så visar det sig att bruket av marijuana visserligen har planat ut i åldersgruppen 12-15-åringar, men i övriga åldersgrupper syns tydliga ökningar mellan 2012 och 2013.

Samma sak gäller brottsligheten i legaliseringens huvudstad: Väljer man att titta på drygt hälften av brottsrubriceringarna kan man mycket riktigt hitta en minskning – men inkluderar man alla anmälda brott syns en ökning på över sju procent sedan legaliseringen vid årsskiftet.

Med hjälp av sociala medier och ett effektivt lobbyarbete har legaliseringsförespråkarna skapa en bild av verkligheten som det finns all anledning att ifrågasätta. Tro inte på allt du läser när det gäller cannabis och legalisering.

(Texten är tidigare publicerad som ledare i Accent 7/14.)

Dela artikeln:
0
0

Jag hade tokfel

Av: Pierre Andersson

I går spekulerade jag om vem som skulle komma att utses till ansvarig för alkohol- och narkotikafrågor i den nya regeringen.

Jag hade inte ett rätt.

Istället blir det Gabriel Wikström som tar över frågorna efter Maria Larsson. Inte alldeles lättanalyserat.

Konstaterar dock att han arbetat mycket nära såväl Ellinor Eriksson som Vidar Aronsson de senaste åren, båda med ett förflutet inom nykterhetsrörelsen och pålitliga i de här frågorna. Gabriel Wikström har också varit ambassadör för Vit jul och svarade jag på frågan om han vill skärpa lagarna kring alkoholreklam i IOGT-NTO:s kampanj Alkoholstör.

Accent kommer förstås att intervjua den nya ministern så snart tillfälle ges.

Dela artikeln:
0
0