Hjälp oss att bli bättre!

Av: Pierre Andersson

Snart ska vi i redaktionen börja planera för Accents arbete under nästa år. Nu vill vi ha hjälp av dig. Gör en redaktör lycklig och svara på några frågor! (Gärna i kommentarsfältet nedan, men det går förstås bra att mejla pierre.andersson@iogt.se också.)

1. Vad skulle du vilja se MER av i Accent?

2. Vad skulle du vilja se MINDRE av i Accent?

3. Hur skulle vi kunna bli bättre på webben?

4. Vilka ämnen eller frågor är det viktigt att vi bevakar extra noga framöver?

Tack för hjälpen!

/Pierre

Dela artikeln:
0
  • Camilla Tilljander

    Mer nyanserad bild av akohol och narkotika politiken och inte bara legalisering kontra icke legalisering. Jag, och många med mig, är för en human politik inklusive vård och behandling men är emot legalisering. Jag är emot straff för att ha det i blodet men för straff för innehav. Accent har varit mycket svart eller vit i den frågan. Tyvärr.

    Webben är jag rätt nöjd med.

    Vad som behövs bevakas mer är definitivt alkoholindustrin och dess ökande makt över politiken. Jag hade även velat ha mer konkreta tips vad vi kan göra för att möta den alltmer accepterande alkoholnormen.

  • Nicklas Gustafson

    Jag skulle vilja att lokala föreningar får möjligheten att publicera material i ACCENT, vet inte om det är möjligt idag – har inte observerat något sådant!
    Förutsättningen är, naturligtvis, att det håller publicistik kvalitet.
    Nicklas Gustafson – Lysekil

  • http://tedestrandmetoden.se Anders Tedestrand

    Det här är på gång, kanske kan det vara av intresse för Accent?
    Kan förklara mer om vad det handlar om vid ev. kontakt
    http://www.mynewsdesk.com/se/view/pressrelease/paradigmskifte-inom-psyk-missbruksvaard-inom-en-snar-framtid-720382

    Vänliga hälsningar

    Anders Tedestrand

Kom igen ombuden – låt inte förbundsstyrelsen komma undan så lätt
Foto: Pierre Andersson

Kom igen ombuden – låt inte förbundsstyrelsen komma undan så lätt

Av: Pierre Andersson

Hörrni, ombuden på IOGT-NTO:s kongress: Kom igen nu. Det är viktiga grejor ni håller på med. Principiellt viktiga ställningstaganden som kommer att påverka både IOGT-NTO och den här organisationens avtryck i samhällsdebatten.

Och visst debatterar ni. Men ärligt talat, diskussionerna handlar mest om ordval och detaljer. En ändrad rubrik, något litet tillägg och så röstar ni med förbundsstyrelsen.

Är ni verkligen så överens i alla frågor? Gör lite motstånd, ge oss lite spänstig idédebatt! Det är frågorna värda.

Dela artikeln:
0
0
Det går ju bra det här Lund!
Caroline Wennergren underhöll på scenen. Foto: Nathalie C. Andersson

Det går ju bra det här Lund!

Av: Pierre Andersson

Att arrangera kongresser för IOGT-NTO-rörelsen är inget man gör i en handvändning. Ett tusental deltagare, tre organisationer som ska hålla förhandlingar och samsas kring de praktiska arrangemangen. Boende, luncher, invigningsfest… Låt oss säga att vi som åkt på en och annan kongress minns ett antal varnande exempel.

Systemet med roterande ansvar mellan distrikten gör det inte enklare, även om kunskap och erfarenhet från tidigare kongresser i teorin kan föras över till årets arrangör har det där visat sig vara svårt i praktiken.

Men Lund – med risk för att jinxa något nu – ni gör det här riktigt bra. Huvudlokalerna för kongressen (AF-borgen) är förvisso en förvirrande labyrint med fler trappor än Hogwarts men i övrigt verkar de närvarande vara mer än nöjda.

Gårdagens invigningsfest får idel beröm. Sparbanken Skåne Arena fylldes till bredden, något som brukar generera både kaos vid buffén och opersonlig stämning. Inte alls här: Köerna flöt snabbt och smidigt, maten var riktigt bra och akustiken i jättearenan gjorde det faktiskt möjligt att prata med bordsgrannarna utan att skrika.

Och underhållningen: Caroline Wennergren, känd från Melodifestivalen och dessutom medlem i IOGT-NTO-logen Mimer i Mölnlycke. Så mycket talang. Bra där Lund!

Dela artikeln:
0
0

Narkotikadöden: Vi måste få ordning på det här

Av: Pierre Andersson

1987 hade vi 175 fall av narkotikarelaterade dödsfall i Sverige. 2013 var motsvarande siffra 589.

Det här är det tydligaste exemplet på att något är galet – och det är också det vanligaste argumentet bland dem som vill förändra narkotikapolitiken i en mer liberal riktning.

Att jämföra mellan olika länder är mycket vanskligt, praxis för vad som räknas som narkotikarelaterad död verkar skilja sig mycket mellan länder, trots EMCDDA:s försök att standardisera i sin årliga rapport. Men: Trenden i Sverige är nog besvärande.

Dekriminalisering (av eget bruk och innehav för eget bruk) är lösningen, säger en del. Legalisering är vägen att gå menar andra. De är ännu ganska få, men de blir allt mer röststarka. Och de får energi från den internationella debatten på området.

Men låt oss fundera på det här ett ögonblick. Narkotika har varit förbjudet mycket längre tillbaka än 1987, och straffen för narkotikabrott har dessutom lindrats rejält de senaste åren. Det måste rimligen vara något annat som ligger bakom ökningen:

  • Kan det handla om ändrad praxis bland läkarna? Socialstyrelsens Daniel Svensson skrev i en lägesrapport förra året så här: ”Den sammantagna bilden är att de dödsfall som räknas in i den officiella statistiken har en avsevärd variationsbredd när det gäller kopplingen till preparaten i fråga. I ena änden av spektrumet kan det finnas fall där kopplingen är mycket direkt i form av överdoser, medan det i den andra änden kan handla om förekomsten av ett narkotiskt läkemedel för till exempel smärtbehandling.”
  • Ökningen som inleds i slutet av 1980-talet sammanfaller i tid med kriminaliseringen av eget bruk. Jag har svårt att se att detta skulle spela in – det är ingen i Sverige som hotas med straff för att denne söker vård. Men kanske bör det undersökas närmare?
  • (Man bör också titta närmare på vad som låg bakom minskningen av narkotikadöden mellan 2000 och 2006.)
  • Ökningen efter 2007 sammanfaller i tid med en ökad användning av substitutionsbehandling. Samtidigt ser vi i Toxreg att de som dör med metadon och buprenorfin i kroppen nu är fler än de som har heroin i blodet vid dödstillfället. Inte heller här behöver det finnas ett orsakssamband, men det måste undersökas.
  • I början på nittiotalet gick svensk ekonomi igenom ett stålbad med massiva besparingar som följd, inte minst på kommunal nivå. Detta gjorde det svårare att få vård. Berättelser från såväl vårdsökande som uppgivna och förbannade socialsekreterare talar för att det inte är bättre idag. Hur stor roll har detta spelat?

Folkhälsominister Gabriel Wikström har gett Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga narkotikadöden närmare. Bra så. Dessvärre dröjer det till slutet av februari 2016 innan kartläggningen är klar.

En annan fråga som Wikström borde be Socialstyrelsen att titta på: Naloxon. En nässpray som kan häva nedsatt andningsförmåga vid överdos och kan därmed rädda liv. Vad jag vet kan Naloxon inte missbrukas och det verkar inte vara farligt. I Norge och Danmark används läkemedlet och distribueras i missbrukar kretsar – men här är det inte godkänt.

 

Dela artikeln:
0
0
På plats i Atlanta
Robin Meade rundar av HLN:s "Morning Express" i CNN-huset i Atlanta. Foto: Pierre Andersson

På plats i Atlanta

Av: Pierre Andersson

Efter en resa som bland annat omfattade en fyra timmar lång försening på O’Hare är jag framme i Atlanta. I morgon börjar Nicar 2015 – en konferens som får fantastiska lovord från andra svenska journalister som varit på den. Tanken är förstås att Accent i framtiden ska bli ännu vassare på granskande journalistik, kunna hantera stora mängder data och presentera resultaten på ett snyggt och pedagogiskt sätt. Ska bli galet intressant – en stor del av konferensen är hands on-pass och fokus ligger verkligen på att plocka upp verktyg man kan använda i vardagen.

Konferensen är dock mest ett stopp på vägen – det slumpade sig så att jag kunde ta den på väg till mitt egentliga resmål och extrakostnaden blev därmed liten. Nästa vecka åker jag till Denver, Colorado, för att titta närmare på vad som hänt sedan de legaliserade marijuana för lite över ett år sedan. Resultatet får ni läsa först i juni, men det kanske kan bli en och annan bloggpost på den här platsen redan nu.

När Kristina Sperkova hörde att jag skulle till USA berättade hon också att IOGT International arrangerar ett sidoevent om alkohol och våld i nära relationer i samband med CSW59 i FN-skrapan. Egentligen ett par dagar efter min planerade hemfärd, men när jag lyckades boka ett par intervjuer om cannabisfrågan också i New York och Washington blev det läge att hänga kvar även till CSW.

Har förresten hunnit med ett studiebesök på CNN:s huvudkontor här i Atlanta. Kontrollrum, nyhetsrummet (tre skift med omkring 80 journalister i varje, bemanning dygnet runt) och studion där Robin Meade just höll på att avsluta Morning Express på CNN:s systerkanal HLN. Kul!

Dela artikeln:
0
1

Vilka ord är viktigast för IOGT-NTO?

Av: Pierre Andersson

Just nu pågår en remissrunda för IOGT-NTO:s strategi för 2016-2021, ett dokument som ska behandlas på sommarens kongress i Lund.

Jag roade mig med att göra en enkel textaanalys av dokumentet. Om man rensar bort våra vanliga småord (och, att, för som, en, i, på, ett och så vidare) hamnar de här orden i topp:

  • IOGT-NTO (52)
  • medlemmar (21)
  • verksamhet (21)
  • engagemang (15)
  • nyktrare (10)
  • samhälle (10)
  • människor (8)
  • många (8)
  • roll (8)
  • uppdrag (8)
  • alkohol (7)
  • alkoholnormen (7)
  • måste (7)
  • organisation (7)
  • resurser (7)

Enkel övning mest för skojs skull. Men ändå ett resultat som beskriver IOGT-NTO hyfsat väl, inte sant? Eller saknar du något ord?

Hela listan ser du här:

Dela artikeln:
0
0
Därför tror jag att du har fel om knarket, sir Richard Branson
Richard Branson. Foto: Pierre Andersson

Därför tror jag att du har fel om knarket, sir Richard Branson

Av: Pierre Andersson

Plötsligt står han där i hotellkorridoren. Sir Richard Branson, hyllad affärsman, superentreprenör och investerare. Och ledamot i något som kallas Global Commission on Drugs (GCD) – en samling expresidenter och andra höjdare som tycker att kriget mot narkotikan är misslyckat och att vi måste testa något annat.

Han är i Sverige på en turné som syftar till en ny narkotikapolitik. Seminariet arrangeras av Svenska Brukareföreningen, en organisation som stöder narkotikaanvändare. Innan Branson ska upp på scenen är tid avsatt till media och det visar sig till min förvåning att jag tillsammans med SVT:s Uppdrag Granskning blir erbjuden en intervju. Jag får åtta minuter. Helt oplanerat, min plan var att sitta i publiken och lyssna. Men så här gick det:

 

Hej, berätta varför du är här.

– Som du vet sitter jag med i Global Commission on Drugs. Vi har studerat kriget mot narkotikan och menar att det är ett stort misslyckande. Om ett av mina företag hade misslyckats så hade jag stängt ner det omedelbart. Vi försöker få regeringar att ändra angreppssätt och behandla narkotika som ett hälsoproblem och inte ett kriminellt problem. Det här är nog inte det bäst valda tillfället att lobba mot politiker i Sverige, men vi kan inte välja, säger han och skrattar till.

Betyder det att ni vill se en legalisering av narkotika?

– GCD ber regeringar att experimentera med olika åtgärder. Vi välkomnar stater som dekriminaliserar, som inför medicinsk marijuana, som slutar straffa narkomaner och hjälper dem istället, som inför sprutbyte. Alla de här experimenten gör att vi till slut kan hitta de bästa lösningarna. Jag tror att de flesta i kommissionen tycker att en reglering av narkotikan snarare än att låta den undre världen sälja den är ett bättre alternativ än dagens situation.

Du säger reglering, det betyder att legalisera narkotika ungefär som alkoholen är nu?

– Ja, alltså så länge du reglerar … Jag menar titta på cigaretter, där kommer lagstiftarna nu fram med alla möjliga sätt att få folk att röka mindre.

Men då måste jag fråga, väldigt mycket av regleringen av tobak handlar ju om att minska tillgången till den. Att gå från förbud av narkotika till en reglerad marknad skulle ju snarare öka tillgången massivt?

– Nej. Om någon vill ha tag på narkotika idag kan de få det. Låt mig bara ge dig ett exempel, Portugal dekriminaliserade all narkotika 13 år sedan. Inte en människa i fängelse. För 13 år sedan dog hundratals i Portugal av heroin, förra året var det 10. I Sverige är siffrorna betydligt högre och ökar hela tiden. Genom sprutbyten, genom att hjälpa folk med heroinberoende har de i stort sett fått bort problemen med heroin. Staten förser nu också folk med metadon vilket gör att den illegala marknaden för heroin har försvunnit. Folk behöver inte göra inbrott längre för att få ihop pengar till droger.

Men de har också satsat mycket större resurser på vård och behandling?

– Jo, men det kostar dem betydligt mindre än fängelse. Det är bara en tredjedel av priset. Och de sparar pengar på minskad brottslighet.

Okej, dekriminalisering är en sak. Men du har ju nyss också uttalat dig positivt kring legalisering?

– Jag tror att när det gäller marijuana… Vi får se hur det går i Colorado och Washington och sen kan vi bedöma. Låt oss testa vad som helst utom den nuvarande politiken.

 

Sedan är vår tid slut. På scenen, i en diskussion där motståndet mot legalisering utgjordes av Ali Reunanen, vice ordförande i Kriminellas Revansch i Samhället och en ganska dåligt förberedd David Lega, kommunalråd i Göteborg och andre vice ordförande i Kristdemokraterna, fortsätter Richard Branson att föra fram exemplet Portugal:

– Fakta är väldigt tydliga. Dödstalen har minskat dramatiskt liksom antalen människor som använder heroin. Jag kan inte förstå varför någon vill säga nej till något som faktiskt fungerar.

 

Problemet är att fakta från Portugal inte bara pekar i en riktning. Det finns två jämförbara undersökningar när det gäller narkotika i Portugal, en gjord i samband med avkriminaliseringen 2001 och en 2007. (En tredje gjordes 2012 men har av någon anledning inte gjorts tillgänglig ännu).

Mellan 2001 och 2007 ökade andelen människor som använt narkotika från 7,8 procent till 12 procent. Cannabis stod för den stora delen, men även när det gäller heroin ses en ökning (från 0,7 till 1,1 procent av befolkningen). Det verkar med andra ord inte vara sant att Portugal ”i stort sett fått bort problemen med heroin”. (Källa: EMCDDA)

Tittar man på skolundersökningar har andelen 15-åringar som testat cannabis fördubblats i Portugal mellan 1999 och 2011 – från åtta till sexton procent. I Sverige låg motsvarande siffra 2011 på nio procent och har minskat sedan dess.

 

Men Portugal rapporterar ju en minskning när det gäller narkotikarelaterade dödsfall? Att jämföra siffror mellan länder är för det första vanskligt – skillnaderna i rapportsystem är alldeles för stora för att det ska vara meningsfullt – men det kan ändå vara vettigt att jämföra trender. Och då är Portugal på väg ner och Sverige på väg upp. Eller?

Nja. Det finns två källor till de här siffrorna i Portugal, en som bygger på narkotikatester vid obduktioner (INML) och en som bygger på vad läkarna skriver i dödsattesten (INE). Som du ser nedan visar den ena en kraftig minskning från knappt 80 fall 2001 till omkring 20 sju år senare. Tittar man däremot på den andra ser vi en ökning från omkring 310 fall till 340.

Skärmklipp 2014-12-04 20.21.59

Men säg för argumentationens skull att INE-kurvan är mest sann. Är detta då ett bevis för att avkriminalisering fungerar? Nja igen. Richard Bransons argument verkar främst vara tagna från Glenn Greenwalds rapport (utgiven av Cato Institute, 2009). Frågar man mannen bakom Portugals politik, João Goulão, så köper han inte Greewalds slutsatser:

– De goda resultaten beror på hela paketet med utökad vård och prevention. Det finns inget orsakssamband mellan avkriminalisering och minskade problem, sade João Goulão i en intervju med tidningen Narkotikafrågan, också publicerad i Accent 2011.

 

Alex Stevens, kriminolog och expert på narkotikapolitik kom för ett par år sedan fram till samma sak:

”Det är svårt att etablera en kausal länk mellan avkriminaliseringen 2001 och de här resultaten. Ändringen av politiken innebar inte bara en kriminalisering av narkotikainnehav under tio dagsdoser, den innehöll också en stor utbyggnad av behandling, inklusive metadonbehandling. Detta hände dessutom parallellt med att den portugisiska välfärdsstaten, med bland annat garanterad minimiinkomst, byggdes ut.”

En annan som inte alls köper Greenwalds och Bransons slutsatser om Portugal är portugisen Pinto Coelho. Läs gärna hans analys här.

 

Inte mycket stöd i Richard Bransons paradexempel Portugal för just avkriminalisering med andra ord. Än mindre för legalisering. Däremot för en massivt ökad tillgång till vård och behandling och ett fungerande välfärdssamhälle.

En sak till: Det här med att tillgängligheten inte skulle öka i och med en legalisering. Richard Branson verkar mena att det inte skulle bli någon skillnad på hur det är idag ”för alla kan få tag på narkotika om de vill”.

En legalisering av narkotika – även i dess mest reglerade form med höga skatter, försäljning på Systembolaget och reklamförbud etc – skulle innebära en grundläggande förändring: Att köpa knark skulle inte längre vara konstigare än att gå på Ica eller den där flaskan vin till fredagskvällen. Tröskeln sänks drastiskt. Plötsligt finns välkända – och socialt accepterade – inköpsställen i varje hörn av landet. Om det inte är att öka tillgängligheten vet jag inte vad som är det.

Sade jag förresten att Richard Branson själv gärna skulle investera i den framväxande marijuanaindustrin?

 

Dela artikeln:
0
0

DN tipsar om alkoholfritt

Av: Pierre Andersson

DN publicerar idag ett stort test av juldrycker. Överst i listan hittar vi tre alkoholfria alternativ, testade med samma entusiasm som de övriga dryckerna. Bra där DN, jag vet inte hur många gånger jag sett tester av det här slaget inte innehåller en enda alkoholfri dryck.

(Det är också uppfriskande att det är Sanna Blomquist som står för testet, just dryckesavdelningarna i dagspress och annan media har ju länge varit en fantastiskt gubbig värld.)

Dela artikeln:
0
0

Fel korsordslösning i senaste Accent

Av: Pierre Andersson

Pust, alltid blir det något fel. I Accent 8/14 som kommer ut i dagarna har vi publicerat fel korsordslösning. Istället för lösningen till Accent 6/14 har vi publicerat den från samma nummer förra året.

Jag ber om ursäkt för detta.

Den korrekta lösningen ser du nedan (och i nästa nummer):

Skärmklipp 2014-11-14 13.33.25

Dela artikeln:
0
0