Tänk så fantastiskt det är att vi kan gå och rösta på söndag och att min röst räknas lika mycket som din, Fredrik Reinfeldts, Ingvar Kamprads och alla andras. Vi har också förmånen att få känna oss säkra på att rösten inte kommer bort på vägen och att ingen kan få reda på vad vi röstar på om vi inte berättar det själva.
I valet är alla lika viktiga, och partierna är måna om att vara alla till lags. Ska mina intressen tillvaratas krävs ändå att jag går och röstar. Vi har blivit bortskämda i Sverige och tar demokratin för given. Då är det allt för lätt att stanna hemma och tänka att det ändå inte spelar någon roll vad just jag röstar på, men det gör det visst.
I min familj har vi en nybliven svensk medborgare som ska rösta i riksdagsvalet för första gången. Det har påmint mig om att fri rösträtt i allmänna val inte alls är någon självklarhet. Det finns människor som är beredda att offra sina liv för allmänna val och fri rösträtt. I allt för många länder finns inte tillstymmelse till demokrati, yttrandefrihet eller allmän rösträtt. Sedan finns det länder som låtsas ha fria val, där man till exempel får välja på vilken av två kandidater från samma parti som ska representera mitt distrikt. Om ens det. Det kan också vara så att någon som berättar vem av de två man ”bör” rösta på.
Valet i Sverige bygger på att en massa människor lägger ner sin tid och kraft på att engagera sig i politiken. I synnerhet i valtider då många behövs för att dela ut valmaterial på stan eller bemanna valstugor och vallokaler för att vi andra ska få den information vi behöver.
Själv har jag sedan EU-valet i våras bestämt mig för att alltid ta emot material, le och säga tack, när broschyrer sträcks fram. Det kostar så lite och kan det hjälpa någon att orka jobba en stund till i demokratins tjänst blir jag glad.
Viktigast av allt är att vi går och röstar på söndag. Glöm inte det!