Jag sitter på en föreläsning om cannabis arrangerad av Nykterhetsrörelsens samorganisation, NSO, ett nätverk där ett antal IOGT-NTO-föreningar och UNF-avdelningar ingår. Föreläsaren visar bilder på människor som han pekar ut som ”typiska flummare”. De ser ut ungefär som mina vänner gör. Sedan visar han skivomslag från några av mina favoritband och menar att de är inspirerade av snedtrippar.
Föreläsningens budskap är att cannabis orsakar personlighetsförändringar som kan ta sig våldsamma uttryck. Uttryck som går att koppla inte bara till väletablerade subkulturer (som till exempel hårdrock, punkrock och meditationsutövande), utan också till vansinnesdåd och terrorism. Det är en kontroversiell idé, och än så länge saknar den vetenskapligt stöd. För mig, som är utsänd av IOGT-NTO:s medlemstidning, är det svårt att svälja dessa idéer. Inte minst då subkulturella uttryck som jag känner mig väl bevandrad med – musik, klädsel och en samhällskritisk agenda – här omtolkas till uttryck för en permanent snedtripp med våldsdåd som naturlig följd.
Man kan invända att detta är en marginell fråga, men med en växande liberaliseringsvåg när det gäller cannabis är frågan vilka fakta man stödjer sin argumentation på viktig. Cannabisdebatten har potential att segla upp i var mans mediaflöde inom kort. Ytterligare sju amerikanska delstater röstade för några veckor sedan igenom liberalare cannabislagar. Omröstningen i Maine ledde till en legalisering av rekreationellt bruk med minsta tänkbara marginal efter noggrann rösträkning. (Rekreationellt bruk innebär att det huvudsakliga syftet är att berusa sig). Och i vårt grannland Danmark har man nyligen beslutat att göra försök med medicinsk cannabis – trots protester från läkare och forskare.
De som driver på denna utveckling ser knappast ut som typiska flummare. I USA finns enorma ekonomiska intressen som verkar för liberalare cannabislagar. Cannabis är en miljardindustri som förväntas växa rejält nu när Kalifornien legaliserat rekreationellt bruk av cannabis. Här i Sverige är cannabislobbyn mindre och bland de etablerade partierna är det ingen som argumenterar för liberalare cannabispolitik.
Men som IOGT-NTO:s programsekreterare för alkohol och utveckling Pierre Andersson sa i fjärde avsnittet av Accentpodden så är det fullt möjligt att cannabisfrågan vaknar till liv inför nästa val. Piratpartiet kommer att driva frågan och vissa partiers ungdomsförbund har också cannabis på dagordningen. Den som vill behålla den rådande svenska politiken kring cannabis gör därför klokt i att se över sina argument och sin kunskap om ämnet.
IOGT-NTO jobbar just nu med att utforma organisationens narkotikapolitik inför framtiden. Här gäller det att slå vakt om sin trovärdighet som en seriös aktör på den politiska arenan. Argumentationen måste byggas på solid evidensbaserad grund, på fakta och forskning – inte på stigmatisering av subgrupper och skrämselpropaganda.