Det är inte bara årstiderna som skiftar färg och temperatur. Även det vi dricker skiftar i smak, färg, temperatur och styrka. Ja, kanske inte för oss nykterister. Men för alla dem som nu använder hösten, med sina fallande löv, dystra himlar och kyliga vindar, som en självklar ursäkt för att korka upp det där mustiga rödvinet till viltsteken eller köttgrytan.
Är det inte fest så är det tröst. När det är kallt ute och vi helst tillbringar kvällarna inomhus över mat och tända ljus är det tydligen ett måste att ackompanjera myset med rätt sorts alkohol. Hösten; rödvin och kanske starka- re varor som whisky och cognac. Vintern; glögg och nubbe förstås!
Förutom vinet och toddyn och alla grog- gar som får de lååånga, mörka månaderna efter jul att kännas lättare att uthärda. För det vet ju var och en att en whiskypinne till kvällen blir ett välbehövligt guldstänk i slutet av en trälig grottekvarnsdag. Våren; hej bubbel och vitt! Studentfest och ett par glas champagne i det gröna kanske?
Och så sommaren; där finns det helt enkelt inga gränser. Rosé, vitt, rött och randigt. Det färgsprakar värre än höstlöven som senare ska falla. Cocktails i trädgården, mingel med drinkar, paraplydrinkar vid poolen, grillfester med mycket rödtjut och öl. Sill och nubbe förstås. Och åker vi utom- lands på semester är det alkohol nonstop. Ofta och mycket och blandat.
Det är lustigt det där. Hur alkoholen löper genom årstiderna som en envis röd tråd. Eller röd och röd. Den bär höstens alla färger och smaker. Gult, rött, rosa, orange och brunt. Skål!