Missbruksvården bryter mot lagen
Missbruksvården i Sverige håller inte måttet. Utbudet är ojämnt fördelat och man lever inte upp till de krav som finns i lagen. Det slår Socialstyrelsen fast efter att ha granskat 670 vårdgivare i landet.
– Om du är född på fel ort får du ett begränsat vårdutbud, säger Gunnel Hedman Wallin som är inspektör på Socialstyrelsen.
Det är stora skillnader när det gäller tillgängligheten och kvaliteten på missbruksvården i Sverige. Inom vissa landsting erbjuder exempelvis inte de psykiatriska mottagningarna någon hjälp till personer med missbruksproblem. Medan det i små kommuner kan saknas exempelvis öppenvård.
I vissa fall är bristerna så allvarliga att det är ett brott mot hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen som säger att alla har rätt till vård.
– Det värsta som kan hända är att någon inte får den hjälp de behöver, säger Gunnel Hedman Wallin.
En förklaring till den ojämna fördelningen, enligt henne, kan vara att man inte prioriterar missbruksvården och satsar de resurser som behövs.
– Men det går inte att skylla på det. Socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen gäller för alla människor. De får se till att hitta lösningar.
Socialstyrelsen har under två års tid gjort tillsyn hos 670 vårdinstanser inom kommun och landsting. 60 procent av vårdgivarna inom landstinget och över hälften inom socialtjänsten fick kritik av Socialstyrelsen. Utöver den ojämna fördelningen av vård i landet så brister man bland annat i dokumentation och vårdplanering.
– Om man inte skriver ner vad man kommit överens om kan det finnas en risk att personer blir utlämnade till att vårdgivaren bestämmer vad man ska ha för vård. Det går inte heller att följa upp någonting som inte är nedskrivet. Det blir rättsosäkert.
Dessutom saknar var sjätte anställd på HVB-hemmen, hem för vård eller boende, utbildning och kompetens för att jobba med missbruk och beroende.
– En alldeles för stor andel saknar någon form av utbildning inom vård och omsorg. De som är på behandlingshem är utsatta och då borde det vara personer med kompetens som har hand om dem.
Efter Socialstyrelsens granskning har de flesta vårdgivare som kritiserats rättat till de fel och brister som påpekades.
– Men den här granskningen visar att det behöver bli bättre. Som det är nu är det ett lotteri om det finns en god behandling där du bor, säger Gunnel Hedman Wallin.
.
Några av de brister som påpekats av Socialstyrelsen:
- Inom primärvården och beroendevården saknade två av tre ett tydligt uppdrag från vårdgivaren för arbete med missbruk.
- En av tre primärvårdsmottagningar ansåg inte att personalen hade tillräcklig kompetens för att jobba med missbruks- och beroendefrågor.
- Vissa kommuner kunde inte erbjuda ett bra utbud av vård.
- Socialnämnder fattade beslut om vårdinsatser baserat på bristfälliga utredningar.
- 15 procent av kommunerna fick kritik för att de inte utredde ärenden tillräckligt snabbt.
- Av 134 granskade HVB-hem saknade hälften behandlingsplaner för alla inskrivna.
- Hälften av HVB-hemmens journaler levde inte upp till Socialstyrelsens föreskrifter.
- Hos 15 procent av HVB-hemmen hade ingen eller ett fåtal utbildning om missbruk och beroende.
- Var femte föreståndare vid HVB-hem saknade högskoleutbildning.
- HVB-hem jobbade med metoder som de inte hade utbildning och kompetens för.
- Varken hälso- och sjukvården eller socialtjänsten dokumenterade situationen för barnen i familjer med missbruksproblem. Sämst på barnperspektivet var man inom primärvården.
Joanna Wågström
.
- Läs Accents granskning av kommunernas missbruksvård: Vårdlotteriet – kommuner bryter mot lagen. Läs mer.
- Läs hela rapporten: Missbruks- och beroendevården, Iakttagelser och resultat från tillsyn 2008 – 2010. Läs mer.
Kommentar från Jimmy Blondin den 13 juni 2011:
Så lägligt att denna rapport kommer i samma tid som betänkandet från missbruksutredningen som på många sätt visar på bristerna och de behov av genomgripande förändring som existerar.
Speciellt med tanke på den debatt om huvudmannaskapet som uppstått. Det är synd att utredaren inte gick längre och föreslog att staten tar över ansvaret alternativt fördelar ekonomin till landet.
På andra sidan där gräset är grönare gläds SKL:s miljonprojekt Kunskap till praktik då man tolkar Socialstyrelsen tillsynsrapport, man skriver:
”Socialstyrelsens tillsynsrapport för 2011 visar glädjande resultat. De nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården tillämpas i hög utsträckning inom hälso- och sjukvård och socialtjänsten, vilket kan tydas som att insatserna inom Kunskap till praktik har gjort skillnad”.
http://kunskaptillpraktik.skl.se/aktuellt_kunskap_til_praktik_1/gladjande-tillsynsrapport
Detta skrev man på sin hemsida några veckor innan denna aktuella separata rapport om missbrukarvården skulle släppas. Istället för att tala om brister (som man nämner i artikeln) så använder SKL ett mer positivt begrepp som är vanligt i kvalitetssammanhang – förbättringsåtgärder. Om det ska motivera medarbetarna eller få politikerna att prioritera vården är det nog ingen som riktigt vet.
Bättre är att säga precis som missbruksutredningen, nämligen att den FRÄMSTA bristen är låg politisk prioritet, att få politiker tar strid för denna vård. Man är inte speciellt intresserad är ett annat ordval.
Resultatet är att det ser eländigt ut, samtidigt som det på en retorisk nivå framställs, efter klämkäcka tillrop, som i det närmaste lysande. De som kommer i kläm är i synnerhet missbrukarna och de anhöriga men även personalen inom verksamheterna som inte sällan VET hur dåligt det är, men som är så trötta efter ännu en omorganisation eller medial kritik att det inte längre går att ta in i medvetandet. Man blir bara än mer slutna mot omvärlden.
Allmänhetens negativa bild av vård till missbrukare inom välfärdspolitiken blir alltmer negativ och stigmatiseringen och diskrimineringen breder ut sig. Sverige saknar en debatt om visionen för den totala missbrukarvården. Här har vi ett och annat att lära av England menar jag.
Man kan konstatera att det sannerligen är skillnad på teori, retorik och verklighet.