Under en helg i december 2009 kommer 28 misshandlade personer till akuten på Södersjukhuset. Samtliga har slagits ner utomhus av en okänd gärningsman, så kallat gatuvåld. 18 av dem har skallskador.
– Det absolut vanligaste är ansikts- och skallskador. Man slår mot den sköraste delen, säger Sören Sanz som är vårdchef på Södersjukhuset, SöS, i Stockholm.
För honom är gatuvåldet en del av varje dags arbete. En vanlig helg kommer det in mellan 20 och 30 personer till akuten som har misshandlats på gatan. 71 procent av dem är alkoholpåverkade. I snitt har de 1,20 promille alkohol i blodet.
– Kopplingen mellan alkohol och gatuvåld är väldigt stor. På ett helt år var det inte en enda tjej som kom hit nykter, säger Sören Sanz.
Sedan 1987 har antivåldsgruppen vid SöS fört statistik över gatuvåldsoffer som fått vård vid akutmottagningen. 2009 rörde det sig om cirka 2000 personer, dubbelt så många som 1987.
Och våldet blir allt råare. 1987 var 7 procent sparkskadade, motsvarande siffra för 2008 var 49 procent. I över hälften av fallen är det mer än en gärningsman som slår ner offret.
De misshandlade i åldern 15 till 18 år har fördubblats mellan 1987 och 2009, från 8 procent till 16 procent.
En skallskada kan ta upp till fem år att rehabilitera och många av de som skadats blir aldrig helt återställda. Skallskador är den vanligaste dödsorsaken till följd av misshandel.
Dessutom kostar våldet pengar. En skallskada på SöS kan kosta allt från 2 600 kronor till flera hundra tusen.
– Skulle inte de våldsskadade finnas skulle inte ett enda landsting i Sverige någonsin behöva spara.
Joanna Wågström