När föreningen går i konkurs
Nicklas Kartengren var med och startade den hyllade föreningen Centro i Göteborg. Några år senare var konkursen ett faktum. ”Jag vill att andra ska veta hur det fungerar”, säger han till Accent. Foto: Marc Femenia
För några år sedan hyllades IOGT-NTO-föreningen Centro för sin framgångsrika verksamhet. När föreningen senare gick i konkurs stod den tidigare ordföranden Nicklas Kartengren ensam, anmäld för bokföringsbrott och med betalningskrav på hundratusentals kronor. ”IOGT-NTO måste ha en bättre apparat för det här”, säger han i dag.
För några år sedan var IOGT Centro i Göteborg en förebild. Verksamheten lyftes fram som ett framgångsrikt exempel och en modern IOGT-NTO-förening. Allt startade 2005 och inom några år hade man växt till en förening med många medlemmar, fyra anställda och en verksamhet som omsatte över en miljon kronor om året.
–Vår förening hade mer verksamhet än många distrikt, säger Nicklas Kartengren, eldsjälen bakom föreningen. Vi ordnade kurser, hade ett fotbollslag och körde en nattklubb. I princip all verksamhet utfördes av medlemmar med tidigare missbruksproblem.
För två år sedan tog det stopp. Nicklas Kartengren, eldsjälen bakom föreningen, lämnade och en ny styrelse valdes på årsmötet våren 2008. Ganska omgående upptäckte den nya styrelsen att föreningen hade stora skatteskulder och bestämde sig för att lämna in en konkursansökan.
–Vi låg efter med skatten, men det berodde mest på att vi inte fått ut de lönebidrag vi hade rätt till, säger Nicklas Kartengren. Jag tror att det hade gått ungefär jämnt ut och att man kunde ha klarat det utan konkurs, men den nya styrelsen fick nog lite panik. Vilket jag har full förståelse för.
Det som följde var en mardröm för såväl Nicklas som för den nya styrelsen. Konkursförvaltaren menade att bokföringsbrott hade begåtts och krävde såväl Nicklas som den nya styrelsen på hundratusentals kronor i uteblivna skatter.
–Konkursförvaltaren var en advokat utan någon speciell kompetens när det gäller ideella föreningar, säger Nicklas Kartengren. Jag tyckte att han hade en dålig förståelse för hur en förening fungerar.
Under ärendets gång polisanmäldes Nicklas Kartengren för brott mot bokföringslagen. När han sökte juridisk hjälp hos IOGT-NTO-förbundet fick han nej, trots att den nya ordföranden fick hjälp av organisationens förbundsjurist.-
–Jag vet inte vad som låg bakom det beslutet. Jag var rädd. Kommunikationen från konkursförvaltaren var dålig och jag fick bara veta att jag var polisanmäld. Jag fick också vet att det såg allvarligt ut och att jag borde skaffa professionell hjälp.
Stefan Bergh, generalsekreterare på IOGT-NTO, förklarar varför man valde att hjälpa en medlem men inte en annan i situationen som uppkommit:
–Vi upplevde att Nicklas Kartengren i sin roll som ordförande i Centro brustit i sitt ansvar gentemot föreningen och de anställda. Helt ovetandes om föreningens situation gick unga, engagerade personer in i föreningen och fick plötsligt ta ansvar för de problem som den tidigare styrelsen orsakat. Eftersom förbundet har begränsade resurser prioriterade vi att hjälpa de som hamnat i en svår situation men inte själva orsakat denna.
Nicklas håller med om att han inte skött allt som han borde.
–Det var mycket verksamhet och till slut satt jag ensam som ordförande, arbetsledare och ansvarig för ekonomin, samtidigt som jag jobbade. Men det är klart att jag har slarvat, jag tar ansvar för det.
Något åtal blev det aldrig. En förening lyder bara under bokföringslagen om man bedriver näringsverksamhet, och det gjorde aldrig Centro enligt åklagaren.
–Ärendet lades ned och konkursförvaltaren bad om ursäkt för det där efteråt, säger Nicklas Kartengren. Men även om det gick bra så är jag ledsen och besviken över att jag inte fick någon hjälp med det här. När det gick bra var alla stolta och ville visa upp oss, men när det senare gick åt skogen ville man inte ens ta i det med tång.
Nicklas Kartengren tror att kunskapen ute i föreningarnas styrelser om vad som gäller när något går snett är dålig.
–Jag vill att andra ska veta hur det fungerar, säger han. Som styrelseledamot har du ett personligt ansvar och kan bli skyldig att betala till exempel föreningens skatteskulder. Och det här med bokföringslagen: om en förening tar inträde på arrangemang regelbundet kan det mycket väl räknas som näringsverksamhet och då gäller helt andra lagar och regler.
–Om vi nu ska gå in i socialt företagande måste vi ha en bättre apparat för det här. Riksidrottsförbundet erbjuder föreningar hjälp med exempelvis lönehantering till en fjärdedel av priset det kostar att få samma hjälp via IOGT-NTO. Jag tycker att det stödet måste kunna ges till föreningar som ger sig in i det här.
Pierre Andersson
Kommentar från Helene Sigfridsson den 3 mars 2010:
Vilket häpnadsväckande svar från generalsekreteraren.
Jag tycker att ideella krafter ska stödjas och uppmuntras, även om de varit slarviga och ställt till det för sig. Man måste få möjlighet att utvecklas, istället för att lämnas åt vargarna.
Vi med stor erfarenhet av ideella organisationer vet att en del är entreprenörer och andra är förvaltare men att båda typerna fyller viktiga funktioner i en organisation. Ibland kan man behöva hjälp att hitta sin roll.
Den allra första av IOGT-NTOs grundsatser lyder
-IOGT-NTO-rörelsen bygger sin verksamhet på principen att alla människor har lika rätt till frihet, personlig utveckling och lycka. Dess arbete har sin grund i viljan att medverka till bättre levnadsbetingelser för alla.
Något att tänka på även i interna sammanhang.
Kommentar från Erik Winnfors Wannberg den 3 mars 2010:
Att förbundets kansli ska kunna hjälpa medlemmar som trasslat till det för sig genom sitt engagemang i IOGT-NTOs verksamhet måste vara självklart. Jag blir väldigt besviken på att Nicklas Kartengren inte fått det stöd han behövt.
Varför betalar vi medlemmar för att ha en förbundsjurist om vi sedan nekas juridisk hjälp när den behövs?
Att Nicklas Kartengren brustit i sitt ansvar är inte ett tillfredsställande svar. Frågan hade inte ens gått till åtal, han var ännu mindre dömd.
IOGT-NTO har på förbunds- och kanslinivå länge känt till vilken otroligt stor och viktig verksamhet IOGT Centro drog igång på kort tid. Att såna entreprenörs-verksamhet kan behöva en del stöd borde inte komma som någon överraskning. Har de fått det under resans gång?
För oss som betraktar utifrån blir känslan att IOGT-NTO gärna ville lyfta fram Centros och bland andra Nicklas Kartengrens arbete när det gick bra men snabbt vände ryggen till när det började blåsa lite snålt.
Pingback från Helenes blogg: Hur ser vi på ideella resurser? den 3 mars 2010:
[...] Accent, som alltid läsvärd. En tidigare ordförande för en förening som gått i konkurs berättar sin historia. Modigt och all heder till denne.Konkursen sköttes av en konkursförvaltare utan [...]
Kommentar från Helena den 3 mars 2010:
Oavsett om man är en medlem som Nicklas, som är infödd i rörelsen och som har tillfört både UNF, Junis och IOGT-NTO en massa under årens lopp i form av både hårt arbete som debatt och vilda idéer, eller en ny medlem med helt nya perspektiv bör man definitivt kunna få stöd av förbundet.
Och det gäller inte bara juridisk hjälp, utan över huvud taget att känna att man kan få bolla och höra av sig när det trasslat till sig. Att kansliet saknar resurser för att kunna stötta, i det här fallet Nicklas, i något annat fall en annan medlem är en kommentar som man inte vet om man ska skratta eller gråta åt. http://www.iogt.se/Kontakt/Personal-forbundskansliet-/
Nicklas är knappast den första eller sista medlemmen som inte har ordning på pappren. Det är klart att det blev dumt, det är ju Nicklas den första att hålla med om. Men var hade IOGT-NTO varit om vi inte under årens lopp haft medlemmar som gjort fel ibland, men som ändå vågade satsa?
Kommentar från Magnus Molin den 3 mars 2010:
Det kommer att krävas förtydliganden från förbundet om deras agerande i den här frågan.
För om sakförhållanden som de beskrivs i texten är korrekta d v s att det fanns tillgångar som mer eller mindre uppvägde skatteskulden, är det häpnadsväckande att det gick till ett konkursförfarande. Att den nya styrelsen får kalla fötter är helt förståligt men det är då det behövs lite distans, lite professionella råd och en kontrollbalansräkning. Kort sagt någon utifrån som (jag skulle vilja skriva ”nyktert”) kunde bedöma situationen.
Så, även när förbundet gjort bedömningen att man skulle offra Nicklas, borde man inte ha tagit ansvar för föreningen? Om det t ex behövts ett överbryggningslån på några hundratusen är jag nästan helt övertygad om att det skulle gått att få fram från centralt håll. Efter det kan man bedöma om det finns bärighet i verksamheten.
Sätta sig i knä’t på en konkursförvaltare borde vara den absolut sista utvägen, då vet man ju att det bara är borgenärnas intressen som företräds.
Pingback från Helenes blogg: Diskussionen fortsätter den 4 mars 2010:
[...] jag berättade om igår, om en föreningsordförande som inte fick hjälp från förbundet. Under artikeln finns flera intressanta [...]
Kommentar från Sören Eriksson den 10 mars 2010:
Man blir ledsen och besviken när man läser hur man väljer att kasta ut en del i kylan. Har man följt Centros resa så vet man hur oerhört mycket den betytt för IOGT-NTO:s goodwill och rykte, inte bara i Göteborgsområdet. De stora framgångarna i början smittade av sig till andra delar av landet som idag har en fungerande kamratstödjande verksamhet som inspirerats av Centro och Nicklas. Heder åt Nicklas som gott kan kosta på sig att vara bitter på utvalda personer men som ändå är storsint nog att jobba vidare i organisationen. Han kan konsten att skilja på sakfråga och person, av det har många att dra lära.
Kommentar från Per-Åke Andersson den 19 mars 2010:
En sak man är bra på i vår organisation det är att jobba ihop när det går bra. Däremot har mer än en medlem märkt av hur tunn tråden som håller ihop gemenskapen kan vara när allt inte blir som det ska. Omtanken övergår lätt i principer och politisk korrekthet.
Jag känner inte tiil alla delarna i Centrohistorien men nog tycker man att organisationen skulle anstränga sig extra om det bara handlar om bristande kunskap och inte om bedrägligt beteende.
Medlemsvård, är det att hälla upp påtår och säga ta en kaka till eller att dunka i ryggen och kanske till och med vara mån om att synas tillsammans med den som är framgångsrik i verksamheten?
Och människosyn, är det en teoretisk eller en praktiserande modell?
Visst ska man göra en kritiskt bedömning av situationer men avståndet mellan en sådan bedömning och elfenbenstornet kan vara liten. Och trots allt så håller devisen fortsatt att den som inte gjort något fel nån gång förmodligen inte har gjort nåt alls. Därför hyllar jag dem som nån gång gör fel!