Hur vanligt är det med barn riskbruksfamiljer och vad görs för att hjälpa dem? Accent ger svar på frågor om barn till missbrukare.
Hur vanligt är problemet?
En rapport från Statens Folkhälsoinstitut som presenterades i september 2008 visar att omkring 20 procent av alla barn i Sverige lever i en familj där den ena eller båda föräldrarna dricker för mycket.
I antal handlar det om 385 000 barn, eller 4-5 barn i varje skolklass.
Såväl den totala alkoholkonsumtionen som antalet högkonsumenter har ökat i Sverige de senaste åren, något som talar för att siffran kan komma att öka.
Hur mår barnen i de här familjerna?
”I vår familj fanns inga barn, bara korta vuxna”. Citatet är hämtat från organisationen Länkarnas hemsida och beskriver situationen i en familj där båda föräldrarna missbrukade alkohol.
Pratar man med människor som växt upp i familjer med alkoholmissbruk är det ett antal upplevelser som återkommer. Ofta handlar det om barn som tvingats bli de som tar ansvar. Om en tillvaro som präglas av oförutsägbarhet och instabilitet. Om brist på tillit till vuxenvärlden och om känslor av skuld och skam.
Barn som växer upp i familjer med missbruk hamnar oftare än andra själva i ett missbruk senare i livet. Det finns också en ökad risk för depressioner och beteendestörningar.
Vad är riskbruk?
Riskfyllt alkoholbruk är individuellt och beror till viss del på situationen. Det är därför svårt att ange exakta gränser.
Enligt Folkhälsoinstitutet bör män inte dricka mer än två standardglas per dag och kvinnor inte mer än 1-1,5 standardglas, eller 14 respektive 9 standardglas per vecka. Ett standardglas motsvarar 12 cl vin, 33 cl starköl eller 4 cl sprit. De här mängderna gäller friska vuxna.
Allt berusningsdrickande, fyra standardglas eller mer vid samma tillfälle för kvinnor och fem standardglas eller mer för män, innebär en medicinsk risk.
Får barnen någon hjälp?
De flesta barn som växer upp med alkohol- och drogberoende föräldrar får ingen hjälp alls. Det visar en undersökning som IOGT-NTOs Juniorförbund har gjort. Enligt svaren på de enkäter som man har skickat ut till landets kommuner säger 74 procent av kommunerna att de kan erbjuda stödgrupper. I praktiken är det dock bara cirka två procent av barnen med föräldrar som missbrukar som får tillgång till grupperna. Det finns också andra stödinsatser, både från kommuner och från frivilligorganisationer, men det är svårt att säga hur många som nås av dem.
Stödgrupper har visat sig vara ett bra sätt att hjälpa barn i den här situationen. I gruppen får barnet möjlighet att spegla sina känslor med andra och upptäcka att man inte är ensam om att känna och uppleva det man gör. I gruppen får barnet även leka och kanske få en chans att vara det barn man är, till skillnad från det ansvar man tar på sig eller påtvingas hemma.
Vem kan jag ringa?
IOGT-NTO har en hjälplinje på telefon 020-80 80 80.
Barnens hjälptelefon drivs av BRIS och nås på 020-230 230.
Pierre Andersson